Loyye

Hände nåt ikväll som fick mig till att bli så glad. En god vän till mig var här och hjälpte mig skruva ihop mina nya byråer,vilket jag blev otroligt tacksam över eftersom jag höll på att bli tokig när jag inte kom nånstans!

Sen satte vi oss ner,tog en cigg och grubbla.

-Har du haft hund? frågade han.

Nu är det så att han har ganska lätt för att ha kontakt med "andra sidan". Detta gör att saker och ting bara kan poppa upp för honom ibland. Han ser eller hör saker ibland. Har umgåtts med honom rätt mycket men han har inte lyckats se så mycket som handlar om mig eller någon som vill mig något. Den enda jag velat få kontakt med isåfall är Dennis,min älskade hund. Tiden har gått så fort sen han gått bort och visst är det så,att tiden läker alla sår. Men den här hunden stod mig så otroligt nära och så bra han fick mig att må.. det är oslagbart.

Han såg alltså min fina Dennis. Sa att han alltid hade svansen viftandes,hade otroligt vackra drag och hade bestämda steg. Att han var med min uppväxt.

Detta behöver jag verkligen få höra! För även fast jag velat få för mig att han är med mig så vet jag nu att det faktiskt är så på riktigt. Det fick mig till att slappna av,men också börja gråta för jag inte kan se honom. Jag vill bara att han ska ligga där så jag kan lägga mig på hans mage och pussa på honom!


Dennis och Kajsa. Fina fina Kajsa som också är otroligt saknad!

Det är helt sjukt vad djur sätter sina spår! Hoppas ni har det bra mina älskade-