Loyye

Kära Honken. Kan inte förstå att det som hände dig är sant.. Att livet kan vara så fruktansvärt orättvist.
Gick första klass med dig i gymnasiet och herregud så mycket glädje du spred! Jag minns så väl hur du luffsade runt i dina schack-tygs-vans skor med en stor prilla. Du var en underbar människa! Vi skrattade mycket tillsammans och jag tror aldrig jag såg dig utan ett leende på läpparna faktiskt. Nu är du på en annan plats och sprider minst lika mycket glädje där,utan tvivel.

Vi tänker på dig!